Jag fick ju sätta en ny surdeg eftersom den förra började lukta aceton. Det tog bara några dagar att få igång den fint och i söndags var det dags att baka igen. Efter att ha läst om surdegsbröd i GP där de skrev om Alvar och Ivar som för övrigt ligger granne med min gamla bostad blev jag inspirerad. Eftersom jag inte är så bra på det där med recept så sneglade jag bara lite. I deras recept så gjorde degen, skopade upp den i formar direkt och lät dem bara jäsa en gång. Smidigt tänkte jag och gjorde likadant. I brödet den här gången hade jag rågsikt (det finns inte ekologiskt grovt rågmjöl varken i Högsbohöjd eller vid Axel Dahlströms torg), linfrön, solrosfrön, aprikoser (ekologiska, viktigt de vanliga dödar viktiga saker i brödet) och dadlar. Jag kladdade ner degen i formar och strödde lite rågflingor ovanpå. Sen åkte vi till skogen och fyllde på svampförrådet. Rätt många timmar senare kom jag hem (kanske 10 skulle jag tro) och då petade jag in bröden i ugnen. Det blev riktigt bra! Med lite mer surdeg i från grunden så hade det nog inte behövts fullt så mycket tid misstänker jag men så kan det gå när man är oförmögen att följa recept.
Idag kom jag hem och fortsatte sökandet efter mina förlorade ringar (ser numera ogift ut och förstår inte var ringarna tagit vägen). Eftersom jag inte kan komma på några fler ställen att leta så gav jag upp och förlitar mig på att de ska dyka upp. Eller så får jag nytta av drulleförsäkringen... Hur som helst så muntrade jag upp mig själv med lite god middag. Vi hittade lite gula kantareller i helgen och så drygade jag ut med lite trattisar. Det blev basen i en risotto. Till den stekte jag lite kycklingfilé kryddad med ingefära och timjan. Grönsaker måste man ha, det blev nästan hemmagjort. De sista tomaterna från trädgården och inte liten fin späd squash fick samsas med lite gurka och bada i rapsolja, dadelbalsamico och örtsalt. Det blev gött det! Fortfarande besviken över det här med ringarna...
Dvala
13 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar